- An Experimental Study Fernando Alonso, Genoveva López, Jose Maria Font and Daniel Manrique
Face-to-face undervisning bra men dyrt för studenterna som måste åka till Universitetet.
Därför lade man ut kurser på nätet när man gjorde detta så blev studenterna missnöjda.
Man utvecklade då en modell ”Instructional model” där man bl. a. definierade vad som skulle läras ut, kursens lärandemål, m.m
En grafisk översikt utvecklades där studenterna tydligt kunde se hur lärandemålen hängde ihop.
Kurserna genomfördes därefter som ”blended learning” med 3 huvudsakliga metoder:
• Självstudier
• E-möten där studenterna kan samarbeta
• Traditionell klassrumsundervisning
Vid utvärderingen av det nya kursupplägget ökade studenternas nöjdhet från 3.28 till 4.62 i en 6 gradig skala där 6 var väldigt nöjd.
Med det nya upplägget var studenterna till och med mer nöjda än med bara traditionell klassrumsundervisning där betyget var 4.4
torsdag 8 april 2010
ACCESSIBILITY AND USABILITY OF A COLLABORATIVE E-LEARNING APPLICATION
Andrea Bozza, Marco Mesiti, Stefano Valtolina, Silvia Dini and Marina Ribaudo
Project för studenter med funktionshinder, blinda, synsvaga och Downs syndrom
Syftet med projektet är att lärarna ska utveckla lärobjekt tillsammans.
De använder sig av en utökad MediaWiki som de kallar VisualPedia
Materialet utvecklas för alla elever inte bara för de funktionshindrade
Man använder sig av text, bild och ljud för att visualisera undervisningsmaterialet.
Visningen av innehållet kan personaliseras tack vare CSS. Tex så kan färger på sidan kan ändras, texter kan blir versaler, inramningar av viktig text görs automatiskt, m.m.
Varje lärobjekt utvecklas i tre olika nivåer, vilket innebär att det blir mycket arbete för lärarna.
• Komplett
• Summering
• Förenklad
Automatisk förenkling av bilder görs direkt på sidan vilket gör det enklare att förstå det komplexa.
VisualPedia har utvärderats av experter och elever. Experterna gjorde en teknisk och en kvalitativ utvärdering. De kom fram till att den tekniska valideringen var ok men den innehållsmässiga tillgängligheten behövde förbättras. Däremot var eleverna entusiastiska över VisualPedia
Slutord
Att övertyga lärare om att använda den typen av verktyg har varit svårare än väntat
Nästa steg är att öppna möjligheten att skapa lärobjekt för eleverna
Project för studenter med funktionshinder, blinda, synsvaga och Downs syndrom
Syftet med projektet är att lärarna ska utveckla lärobjekt tillsammans.
De använder sig av en utökad MediaWiki som de kallar VisualPedia
Materialet utvecklas för alla elever inte bara för de funktionshindrade
Man använder sig av text, bild och ljud för att visualisera undervisningsmaterialet.
Visningen av innehållet kan personaliseras tack vare CSS. Tex så kan färger på sidan kan ändras, texter kan blir versaler, inramningar av viktig text görs automatiskt, m.m.
Varje lärobjekt utvecklas i tre olika nivåer, vilket innebär att det blir mycket arbete för lärarna.
• Komplett
• Summering
• Förenklad
Automatisk förenkling av bilder görs direkt på sidan vilket gör det enklare att förstå det komplexa.
VisualPedia har utvärderats av experter och elever. Experterna gjorde en teknisk och en kvalitativ utvärdering. De kom fram till att den tekniska valideringen var ok men den innehållsmässiga tillgängligheten behövde förbättras. Däremot var eleverna entusiastiska över VisualPedia
Slutord
Att övertyga lärare om att använda den typen av verktyg har varit svårare än väntat
Nästa steg är att öppna möjligheten att skapa lärobjekt för eleverna
THE JIGSAW COLLABORATIVE METHOD WITHIN THE ONLINE COMPUTER SCIENCE CLASSROOM
Maria Kordaki and Haris Siempos
LAMS Learning Activity Management System.
“LAMS is a revolutionary new tool for designing, managing and delivering online collaborative learning activities. It provides teachers with a highly intuitive visual authoring environment for creating sequences of learning activities. These activities can include a range of individual tasks, small group work and whole class activities based on both content and collaboration.” (http://www.lamsinternational.com/)
JIGSAW –
“The jigsaw classroom is a cooperative learning technique with a three-decade track record of successfully reducing racial conflict and increasing positive educational outcomes. Just as in a jigsaw puzzle, each piece--each student's part--is essential for the completion and full understanding of the final product. If each student's part is essential, then each student is essential; and that is precisely what makes this strategy so effective.” (http://www.jigsaw.org/)
Studenterna delas in i basgrupper och expertgrupper. Expertgrupperna ansvarar för att inhämta kunskap om specifika områden för att lösa ett definierat problem. Experterna förmedlar sina kunskaper till sina kamrater. Varje basgrupp skriver rapport om sitt område och presenterar sitt arbete muntligt. En avslutande examination genomförs.
Jigsaw används i traditionell klassrumsundervisnig, men i denna presentation hade man börjat testa metoden tillsammans med LAMS med online-studenter. Grupparbetet genomförs med hjälp av de kommunikationsverktyg som finns tillgängliga i LAMS. Förutom de vi är vana vid i It’slearning finns även wikis och mindmaps. Wikis används för till exempel rapportskrivning. Testverktyg och undersökningar används för examinationer.
LAMS Learning Activity Management System.
“LAMS is a revolutionary new tool for designing, managing and delivering online collaborative learning activities. It provides teachers with a highly intuitive visual authoring environment for creating sequences of learning activities. These activities can include a range of individual tasks, small group work and whole class activities based on both content and collaboration.” (http://www.lamsinternational.com/)
JIGSAW –
“The jigsaw classroom is a cooperative learning technique with a three-decade track record of successfully reducing racial conflict and increasing positive educational outcomes. Just as in a jigsaw puzzle, each piece--each student's part--is essential for the completion and full understanding of the final product. If each student's part is essential, then each student is essential; and that is precisely what makes this strategy so effective.” (http://www.jigsaw.org/)
Studenterna delas in i basgrupper och expertgrupper. Expertgrupperna ansvarar för att inhämta kunskap om specifika områden för att lösa ett definierat problem. Experterna förmedlar sina kunskaper till sina kamrater. Varje basgrupp skriver rapport om sitt område och presenterar sitt arbete muntligt. En avslutande examination genomförs.
Jigsaw används i traditionell klassrumsundervisnig, men i denna presentation hade man börjat testa metoden tillsammans med LAMS med online-studenter. Grupparbetet genomförs med hjälp av de kommunikationsverktyg som finns tillgängliga i LAMS. Förutom de vi är vana vid i It’slearning finns även wikis och mindmaps. Wikis används för till exempel rapportskrivning. Testverktyg och undersökningar används för examinationer.
Communication revolutions change civilization: What to expect from the current one?
Prof. dr. Ziga Turk, University of Ljubljana
www.zTURK.com
Det vi gör med tekniken idag är inte bara en del av teknikutvecklingen utan det påverkar världen som den ser ut idag.
Vi lever under den andra kommunikationsrevolutionen
Första kommunikationsrevolutionen kom under 1500 talet!
Då kom det in billigt papper från Kina, krut m.m. Tack vare pappret så kunde man börja rita tekniska ritningar.
Man kan se att kyrkor efter detta kunde byggas större, renässansens början och det var början på västvärldens "monopol" ¨på teknisk utveckling
Andra kommunikationsrevolutionen kom under 2000 talet!
TV/video kom men gav inte den effekt som Internet har givit eftersom den var begränsad till få som kunde sända, nu är kommunikationen i och med Internet tillgänglig för alla.
Vi kan jämföra vad internet gör för oss idag med vad pappret gjorde för utvecklingen då det kom till Europa.
Elektronisk kommunikation (TV) tillgänglig för vissa gav mer makt till dessa -> alla har tillgång idag -> makt åt alla -> revolution
Han menade att tack vare Internet så jobbar vi mer global och samarbetar mer, till följd av detta så är det numera:
• Färre procent skrivare jobbar på ett bokförlag och tidningar
• Färre procent uppfinnare på företag
• Färre procent ”smarta” på Universitet
• Färre procent som jobbar inom regeringar
Politik inom EU
• Utbyggnad av bredband
• Nödvändighet av e-Kunskap
• Tänka om när det gäller IPR, patenter
• Gemensam digital marknad
De sista två är globala
Mer makt (empowering) är nyckeln
Lärare inom ICT och som använder ICT är de som lär ut/har makten!
www.zTURK.com
Det vi gör med tekniken idag är inte bara en del av teknikutvecklingen utan det påverkar världen som den ser ut idag.
Vi lever under den andra kommunikationsrevolutionen
Första kommunikationsrevolutionen kom under 1500 talet!
Då kom det in billigt papper från Kina, krut m.m. Tack vare pappret så kunde man börja rita tekniska ritningar.
Man kan se att kyrkor efter detta kunde byggas större, renässansens början och det var början på västvärldens "monopol" ¨på teknisk utveckling
Andra kommunikationsrevolutionen kom under 2000 talet!
TV/video kom men gav inte den effekt som Internet har givit eftersom den var begränsad till få som kunde sända, nu är kommunikationen i och med Internet tillgänglig för alla.
Vi kan jämföra vad internet gör för oss idag med vad pappret gjorde för utvecklingen då det kom till Europa.
Elektronisk kommunikation (TV) tillgänglig för vissa gav mer makt till dessa -> alla har tillgång idag -> makt åt alla -> revolution
Han menade att tack vare Internet så jobbar vi mer global och samarbetar mer, till följd av detta så är det numera:
• Färre procent skrivare jobbar på ett bokförlag och tidningar
• Färre procent uppfinnare på företag
• Färre procent ”smarta” på Universitet
• Färre procent som jobbar inom regeringar
Politik inom EU
• Utbyggnad av bredband
• Nödvändighet av e-Kunskap
• Tänka om när det gäller IPR, patenter
• Gemensam digital marknad
De sista två är globala
Mer makt (empowering) är nyckeln
Lärare inom ICT och som använder ICT är de som lär ut/har makten!
onsdag 7 april 2010
SHOULD AUDIO FEEDBACK BE USED BECAUSE IT IS EASILY AVAILABLE OR FOR REASONS OF PEDAGOGY?
Shirley Hunter-Barnett and Sue Murrin-Bailey
The Buisness school, Edge Hill University, Ormksirk, Lancashire, England
Båda har erfarenhet från utbildning och jobbar just nu med
SOLSTICE - Centre for Excellence in Teaching and Learning
Tekniken kan utnyttjas för att stödja studenternas lärande
Används den bara för att den finns eller för att den förbättrar pedagogiken?
Varför audio?
• Alternativ teknik
• Uppmanar till självreflektion
• Mer information tillbaka till studenten, till skillnad från när man skriver
• Tonen i hur man säger det kan motivera studenten, mer socialt än skrift.
• Pedagogisk grund
Hur?
Embedda digital audio feedback ( i worddokument) via handhållna MP3 och WMA inspelare.
Reflektioner
De har tittat på det både ur student- och lärareperspektivet, och om den haft någon pedagogisk effekt.
De flesta av studenterna uppfattade det som positivt att kunna gå tillbaka och lyssna på feedbacken igen.
De allra flesta studenter tyckte att ljudfeedback var bättre än textbaserad feedback och skulle vilja alltid vilja ha det.
En metod som lärare absolut ville använda igen
Studenterna tyckte att eftersom det var embeddat i worddokumentet så kunde man lätt jobba med materialet.
Rekommendationer
• Audio ersätter INTE text utan kompletterar den
• Var klar över att studenterna hittar ljudfilen och kan lyssna på den
• Som lärare måste man bli familjär med mp3 inspelaren
• Se till att ha bra kvalitet på ljudet
• Det ska ha en pedagogisk betydelse annars ska tekniken inte användas
I början tog det lite längre tid att producera filerna istället för att skriva men efterhand så gick det snabbare och eftersom de fick positiv respons av studenterna så tyckte lärarna att det var ett bra komplement till text.
Man behöver ha en större grupp av studenter och längre tid på sig för att se om studenternas utbildningsresultat blev bättre eller inte.
33 studenter deltog i undersökningen.
The Buisness school, Edge Hill University, Ormksirk, Lancashire, England
Båda har erfarenhet från utbildning och jobbar just nu med
SOLSTICE - Centre for Excellence in Teaching and Learning
Tekniken kan utnyttjas för att stödja studenternas lärande
Används den bara för att den finns eller för att den förbättrar pedagogiken?
Varför audio?
• Alternativ teknik
• Uppmanar till självreflektion
• Mer information tillbaka till studenten, till skillnad från när man skriver
• Tonen i hur man säger det kan motivera studenten, mer socialt än skrift.
• Pedagogisk grund
Hur?
Embedda digital audio feedback ( i worddokument) via handhållna MP3 och WMA inspelare.
Reflektioner
De har tittat på det både ur student- och lärareperspektivet, och om den haft någon pedagogisk effekt.
De flesta av studenterna uppfattade det som positivt att kunna gå tillbaka och lyssna på feedbacken igen.
De allra flesta studenter tyckte att ljudfeedback var bättre än textbaserad feedback och skulle vilja alltid vilja ha det.
En metod som lärare absolut ville använda igen
Studenterna tyckte att eftersom det var embeddat i worddokumentet så kunde man lätt jobba med materialet.
Rekommendationer
• Audio ersätter INTE text utan kompletterar den
• Var klar över att studenterna hittar ljudfilen och kan lyssna på den
• Som lärare måste man bli familjär med mp3 inspelaren
• Se till att ha bra kvalitet på ljudet
• Det ska ha en pedagogisk betydelse annars ska tekniken inte användas
I början tog det lite längre tid att producera filerna istället för att skriva men efterhand så gick det snabbare och eftersom de fick positiv respons av studenterna så tyckte lärarna att det var ett bra komplement till text.
Man behöver ha en större grupp av studenter och längre tid på sig för att se om studenternas utbildningsresultat blev bättre eller inte.
33 studenter deltog i undersökningen.
DESKTOP TO LAPTOP TO CLOUD
Michael Gould ESRI U.S.A.
Challenges for Teaching and for Administration
ESRI = Environmental Systems Research Institute
http://edcommunity.esri.com
Desktop to Laptop to cloud
• Underhåll av programvara, hårdvara och infrastruktur
• hårdvara blir gammal
• olika konfigurationer
• …..
Desktop to Laptop to cloud
• Andra typer av underhåll - man tvättar inte en hyrbil.
• Hur ska man hantera licenser
• Support
• …..
Desktop to Laptop to cloud
1 dator per student gör att man inte behöver ha labsalar för tyngre datorberäkningar inga labsalar betyder mer serverbaserade applikationer.
Mjukvara som service SaaS, exempelvis gmail
Plattform som service - PaaS, exempelvis windows azure plattform
Infrastruktur som service IaaS, exempelvis amazon web service
Virtualisering - skicka upp paket med OS, programvara mm till en server
Cloud computing sparar pengar, man investerar bara när man behöver datorkraft, traditionellt så köper man in för mycket kapacitet eftersom man vet att användandet kommer att öka (detta kostar pengar eftersom man köper på sig överkapacitet) Om man hyr datorkraft så ligger man alltid rätt i tid och kraft. Centraliserat underhåll av mjukvara och hårdvara ger minskad kostnad.
Studenter har access till sina kurser och andra resurser överallt, ger mer tid för problemlösning och kritiskt tänkande.
Fler blir forskare, entreprenörer och går vidare och “räddar världen”
Challenges for Teaching and for Administration
ESRI = Environmental Systems Research Institute
http://edcommunity.esri.com
Desktop to Laptop to cloud
• Underhåll av programvara, hårdvara och infrastruktur
• hårdvara blir gammal
• olika konfigurationer
• …..
Desktop to Laptop to cloud
• Andra typer av underhåll - man tvättar inte en hyrbil.
• Hur ska man hantera licenser
• Support
• …..
Desktop to Laptop to cloud
1 dator per student gör att man inte behöver ha labsalar för tyngre datorberäkningar inga labsalar betyder mer serverbaserade applikationer.
Mjukvara som service SaaS, exempelvis gmail
Plattform som service - PaaS, exempelvis windows azure plattform
Infrastruktur som service IaaS, exempelvis amazon web service
Virtualisering - skicka upp paket med OS, programvara mm till en server
Cloud computing sparar pengar, man investerar bara när man behöver datorkraft, traditionellt så köper man in för mycket kapacitet eftersom man vet att användandet kommer att öka (detta kostar pengar eftersom man köper på sig överkapacitet) Om man hyr datorkraft så ligger man alltid rätt i tid och kraft. Centraliserat underhåll av mjukvara och hårdvara ger minskad kostnad.
Studenter har access till sina kurser och andra resurser överallt, ger mer tid för problemlösning och kritiskt tänkande.
Fler blir forskare, entreprenörer och går vidare och “räddar världen”
Paneldebatt
De fyra Keynotetalarna började med att ge smakprov på sina kommande föreläsningar.
Michael Gould, ESRI, U.S.A.
Critical thinking and Ubiquity of computation in education
Spatialt tänkande är nödvändigt för kritiskt tänkande.
Använd tekniken för att förstärka inlärningen
Man bör fokusera på pedagogiken istället för tekniken eftersom tekniken finns tillgänglig överallt ( I molnet)
Hermann Maurer, Graz University of Technology, Austria
Forskare koncentrerar sig idag på HUR teknik låter oss lära ut mer effektivt men det viktigaste är VAD vi undervisar.
Kommer PERSONER ATT FÖRRÄNDRAS pga tekniken?
Hur mycket kommer tekniken att utvecklas? Hur mycket kommer livet att förändras?
Refererar till Elza Dunkels som visar hur människor förändras.
Inga av de stora förändringar som skett har man kunnat förespå.
Robert M. Panoff, The Shodor Education Foundation, U.S.A.
“Shodor, a national resource for computational science education”
www.shodor.org
Han började lite skämtsamt att säga…
- Jag ska ge er de nio mest skrämmande orden, I'm from America and i'm here to help you ---
Han pratade om computational thinking, som är ett nytt sätt att lösa problem på, det har fått sitt namn eftersom det använder många av teknikerna som används inom datavetenskap.
Vilken orsak har studenterna att tro på det de läser?
Om man söker i Google på ”Boiling point of radium” så får man många olika svar. Ett annat exempel som han visade var hur google hanterar en matematisk fråga 3+2*6. Google förstår vilka regler som gäller för att lösa problemet. Samma exempel i datorns kalkylator i standard läge ger ett annat resultat, däremot använder man avancerat läge i kalkylatorn så får man samma som i google.
How we model the world - "Rätt svar = fel svar + Ändringar"
Han hade sin presentation på via webben, den finns här:
http://shodor.org/talks/csedu-panel
Professor dr. Ziga Turk University of Ljubljana Slovenia
Mänskliga resurser är de viktigaste, särskilt de här 3:
Mängd, kvalitet och Möjlighet till självbestämmande
Kina är det land som ökar mest när det gäller utbildningar forskning och teknologi medan Europa och USA har en likartad utbildningskurva som tidigare.
Ickerutinarbeten ökar medan rutinarbeten minskar
Learning 2.0
* Ta itu med det som ändras
- Utbilda till jobb som inte finns idag - de 10 mest eftersökta jobben 2010 fanns inte när man utbildade studenter i USA 2004
* Just in time VS Just in case – han menar att man inte ska lära sig saker som man inte behöver.
* Den mesta kunskapen kommer man inte att lära sig i skolan.
- Är det relevant att ha massutbildning när behoven har ändrats.
* Lära sig samarbeta
* Lära sig utvärdera det man lärt sig = kritiskt tänkande
"The essence of technology is not technical" M Heidegger
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)