Markus Schneider

Vad är en fungerande e-mötestjänst
Intervju med representanter från lärosätena

Hitta den en minsta gemensamma nämnare
Förstå olikheterna
Ha underlag för systemförvaltningen

Gemensamma nämnare
Verktyget ska förklara sig själv
Tjänsten ska alltid fungera så som jag vill ha den
Någon annan som tar de tråkiga ärendena

Förstå olikheter
Det finns stora olikheter inom olika områden på de olika lärosätena.
Beställare
Supportorganisation
Slutanvändare
Olika långt i utrullningen
Olika omfattning beroende på olika mål
I väntan på det perfekta systemet
Korrekt och uppdaterad information
Hållbara användarfall
Anpassa förväntningarna
Support för supporten
Definierad hur olikaärenden hanteras
En ’Johnny’ mellan support och tekniska drift
Forum/community

Nästa steg

Café connect
Vårt gemensamma supportrum

Varför?
Effektivt sätt att supporta
Svårt att bemanna själv
Goda erfarenheter från andra

För vilka ändamål?
Nya användare
Testa ljud och bild
Allmänna frågor om Adobe Connect

Framtid
Bättre koordination av bemanning
Initial bemanning 9-15
Marknadsföring
Ev studentvakt på kvällstid
Telefonnummer i rummet

Hur e-möts man?
Lunchseminarier på nätet Tips och trix
Korta 10-minuters presentationer
Öppet för alla
1 gång varannan vecka?
Spelas in och läggs på connectresureser
Intialt – vi som använder Adobe Connect

Varför?
Learning by doing
Varaitionspricipen
Komplement till
Connectresurser
Café connect
Forum/community

Robert Andersson, DU

Hur fungerar e-möten vid Högskolan Dalarna?




Deras tre ben:
Information Kommunikation -Fronter
Föreläsning - Streaming, Produktion
Samtal/Seminarium - Adobe Connect

Rummen:
www.du.se/connect
• Samtalsrum
• Studentrum
• Övriga rum – kuratorn, bibliotek m.m.

Rummen städas varje gång en person kommer in i ett tomt rum.
De har ett ”Caférum” som de använder till support.
Alla, gäst, student eller lärare som kommer in i rummen är presenters
De har gjort ett antal layouter som hämtas om man har gått steg 2 kursen. När den personen loggar in så känner deras system av att det och de blir då host i rummet.

De har utbildning för lärare i 3 steg
• Steg 1 – Grunderna i Connect, 2 timmar
• Steg 2 – Ger ”Host” rättigheter, bla breakoutrooms som efterfrågas mycket2 timmar
• Steg 3 – Avancerad kurs, skapa layouter m.m.

Studenter erbjuds flera tillfällen i veckan men behöver inte gå 3 steg.

Leif Johansson, SUNET

SUNETs e-mötestjänst

SUNET tar beslut juni 2009 om att utveckla en tjänst för e-möten som kan ersätta marratech, Adobe Connect ansågs vara den leverantör som kunde leverera det de ville ha.
Avrop kunde göras av Logica och en konsult i Belgien kopplades in

När de släppte produkten augusti 2009 så verkade allt fungera bra, men det började ”bubbla” lite, ljudproblem, man vet inte vilken add-in som körs, Logica ignorerar sin del i processen.
Logica kopplas bort och Adobe lyckas reproducera felen i add-in, de lyfter problemet till sin Engineering, de hittar felet och släpper en ny version.
SUNET förstärker med Johnny och Markus
Adobe anordnar utbildning för våra tekniker normalt förbehållen sina partners


Status:
Förvaltningsmodell
Supportverktyg
• http://community.sunet.se
• http://connect.sune.se/cafeconnect
Kvarvarande fel
• Mindre problem med Add-inn från SP1
• Audio-delay relaterat tillklusterkonfigurationen

Hans Wallberg SUNET

Sunet är en virtuell organisation, de administreras av vetenskapsrådet.

Sunet anställer ingen egen personal
Köper tjänster av Universitet, Högskolor och andra organisationer
NUNOC/NORDUnet svarar för drift av Sunets nät m.m.

Finansiering av Sunet
Avgiften står i proportion till högskoleenhetens ekonomiska omslutning

Användare:
Alla univ. Har 10 Gbit/s eller 1 Gbit/s
Centrala statliga museer (12) konstnärliga högskolor (7) har 100 Mbit/s
Tjänster:
Grundläggande Internetaccess och internettjänster för alla Universitet och Högskolor
Exklusiv åtkomst till forskningsnät i Europa och USA via NORDUnet samarbetet
Åtkomst till vetenskapliga databaser
Nätmötestjänst
Samtrafik med alla Svenska Internet-operatörer

OptoSunet
3 system Nord, Väst, Syd
2 nät per system – Rött och Grönt
Helt redundant

10 tips att använda It’s learning

Sven Andreas Horgen, lektor på Högskolan i Sör-Tröndelag
Sven Andreas berättade hur han använder it’s learning i sina kurser, framförallt ionom datavetenskap, ex programmeringskurser.

Lägg ner omsorg på första sidan i kursen – information om kursen, ”mysig”, inbjuda till inlärning, motivera, presentera kursen/temat, ska vara uppdaterad, lägg till t.ex. en rss-läsare som hämtar in intressanta länkar som rör kursens innehåll.

Använd avstämningar – undersökning för att ta tempen, lär dig om deltagarna, t.ex. vilket Operativ system studenterna använder, låt studenterna medverka och bestämma, öka engagemanget

Gör möjligt att diskutera – arena för att prata digitalt, ger tid att formulera sig. Synligt för alla i kursen, snabba svar av både lärare och studenter, förstår problem, ingen favoriseras – alla får samma info, dela erfarenheter.

Sätt fokus på lärandemål- publicera lärandemålen och förklara dem i lista, låt studenten ta ställning till ifall de förstått genom att göra en underökning efter varje moment. Gör en test på avslutat moment.

Använd digitala tester – effektiva; rättar sig själva och är återanvändbara, stötta inlärningen, repetera, höja motivationen, använda bilder och video i tester. http://gjemmesiden.blogspot.com/search/label/Tipsserie1

Tänk på helheten och planera väl- ha en genomtänkt planering och struktur på kursen. Bra ifall så mycket som möjligt finns tillgängligt när kursen börjar

Återanvänd- ha en lärarmapp med färdiga texter som kan användas i kursen. Ex inledningstext till en diskussion. Todotips på bit.ly/todotipset

Använd inte it’s till allt- använd web 2.0 och annat vid behov. Använd It’s som navet.

Låt studenterna producera – göra egna tester som kurskamrater får göra (ta vara på bra exempel från studenterna till dina egna examinationer)

Utvärdera och utveckla iterativt- ta vara på studenternas utvärderingar och förbättra kursen iterativt

Integration med G-Mail

• Singel sign om (Sso) i it’s > direkt inne i g-mail
• Notification i it’s om nya mail
• Nya användare får g-mail automatiskt
• Virustest av mail
• 7 GB lagring
• Ingen reklam i utbildningsversionen

• Mailen (rubrikerna) syns i dashboarden
• Sso gäller alla cloud e-mail
• möjligt att ändra lösen och IMAP/POP
• domännamn behövs

Implementation• Direkt relation med Google
• Skriva på avtal med Google
• Sso i it’s
• Varje integration hanteras som ett projekt
• Google apps kan inte integreras i It’s som microsoft apps

Scenario 1
• Existerande användare
• Nytt mailkonto
• Inget e-mail att migrera till Google

Scenario 2
• Existerande användare e-mailkonto finns
• e-mail behöver migreras till Google.

Varje integration görs som ett projekt tillsammans med it’s och Google
Viktigt att läsa terms of conditions för att undvika överraskningar.
Planera noga och informera alla om att man byter system.

Nils Hjelmervik Kundansvarig för Universitet/högskolor

Extensions för högre utbildning

Varför?
Deras kunder har behov som de inte alltid kan se eller tillgodogöra, detta kan man lösa mha extensions.
De är små därför kan de inte bygga allt som behövs, fokus måste vara på pedagogiska kärnlösningar.

2 typer av tillägg
1.Verktyg som ligger utanför It’s genom editorn, under infoga -> webb2.0 -> och sen verktyget namn
2.Plugin till externa tjänster genom editorn, under infoga -> webb2.0 -> extensions

Delning
Learning tool -> Instanser av learning toll (det finns möjlighet redan idag att dela ut våra verktyg)

Några idéer
• Sök i mediebiblioteket
• Sök böcker
• Mattelab
• Molekyl modelering
• Korspublicering

Lärandeverktyg (Idéer av Nils)
• Anpassade verktyg
• Animationsbyggare
• Wikis
• Videokonferens

När man väljer lägg till ett nytt element så kan man i det läget lista de element som finns, se lite mer information om dem samt se vilka som finns använda i kursen och där lägga till dem, listan kan ju komma att bli väldigt lång så småningom så det här var MYCKET SNYGGT.

Var går gränsen
Vad ska It´s göra? <-> Vad ska vi göra?
Det finns inget direkt svar på detta, de kommer i huvudsak rikta in sig på det som många vill ha.