10 tips att använda It’s learning

Sven Andreas Horgen, lektor på Högskolan i Sör-Tröndelag
Sven Andreas berättade hur han använder it’s learning i sina kurser, framförallt ionom datavetenskap, ex programmeringskurser.

Lägg ner omsorg på första sidan i kursen – information om kursen, ”mysig”, inbjuda till inlärning, motivera, presentera kursen/temat, ska vara uppdaterad, lägg till t.ex. en rss-läsare som hämtar in intressanta länkar som rör kursens innehåll.

Använd avstämningar – undersökning för att ta tempen, lär dig om deltagarna, t.ex. vilket Operativ system studenterna använder, låt studenterna medverka och bestämma, öka engagemanget

Gör möjligt att diskutera – arena för att prata digitalt, ger tid att formulera sig. Synligt för alla i kursen, snabba svar av både lärare och studenter, förstår problem, ingen favoriseras – alla får samma info, dela erfarenheter.

Sätt fokus på lärandemål- publicera lärandemålen och förklara dem i lista, låt studenten ta ställning till ifall de förstått genom att göra en underökning efter varje moment. Gör en test på avslutat moment.

Använd digitala tester – effektiva; rättar sig själva och är återanvändbara, stötta inlärningen, repetera, höja motivationen, använda bilder och video i tester. http://gjemmesiden.blogspot.com/search/label/Tipsserie1

Tänk på helheten och planera väl- ha en genomtänkt planering och struktur på kursen. Bra ifall så mycket som möjligt finns tillgängligt när kursen börjar

Återanvänd- ha en lärarmapp med färdiga texter som kan användas i kursen. Ex inledningstext till en diskussion. Todotips på bit.ly/todotipset

Använd inte it’s till allt- använd web 2.0 och annat vid behov. Använd It’s som navet.

Låt studenterna producera – göra egna tester som kurskamrater får göra (ta vara på bra exempel från studenterna till dina egna examinationer)

Utvärdera och utveckla iterativt- ta vara på studenternas utvärderingar och förbättra kursen iterativt

Integration med G-Mail

• Singel sign om (Sso) i it’s > direkt inne i g-mail
• Notification i it’s om nya mail
• Nya användare får g-mail automatiskt
• Virustest av mail
• 7 GB lagring
• Ingen reklam i utbildningsversionen

• Mailen (rubrikerna) syns i dashboarden
• Sso gäller alla cloud e-mail
• möjligt att ändra lösen och IMAP/POP
• domännamn behövs

Implementation• Direkt relation med Google
• Skriva på avtal med Google
• Sso i it’s
• Varje integration hanteras som ett projekt
• Google apps kan inte integreras i It’s som microsoft apps

Scenario 1
• Existerande användare
• Nytt mailkonto
• Inget e-mail att migrera till Google

Scenario 2
• Existerande användare e-mailkonto finns
• e-mail behöver migreras till Google.

Varje integration görs som ett projekt tillsammans med it’s och Google
Viktigt att läsa terms of conditions för att undvika överraskningar.
Planera noga och informera alla om att man byter system.

Nils Hjelmervik Kundansvarig för Universitet/högskolor

Extensions för högre utbildning

Varför?
Deras kunder har behov som de inte alltid kan se eller tillgodogöra, detta kan man lösa mha extensions.
De är små därför kan de inte bygga allt som behövs, fokus måste vara på pedagogiska kärnlösningar.

2 typer av tillägg
1.Verktyg som ligger utanför It’s genom editorn, under infoga -> webb2.0 -> och sen verktyget namn
2.Plugin till externa tjänster genom editorn, under infoga -> webb2.0 -> extensions

Delning
Learning tool -> Instanser av learning toll (det finns möjlighet redan idag att dela ut våra verktyg)

Några idéer
• Sök i mediebiblioteket
• Sök böcker
• Mattelab
• Molekyl modelering
• Korspublicering

Lärandeverktyg (Idéer av Nils)
• Anpassade verktyg
• Animationsbyggare
• Wikis
• Videokonferens

När man väljer lägg till ett nytt element så kan man i det läget lista de element som finns, se lite mer information om dem samt se vilka som finns använda i kursen och där lägga till dem, listan kan ju komma att bli väldigt lång så småningom så det här var MYCKET SNYGGT.

Var går gränsen
Vad ska It´s göra? <-> Vad ska vi göra?
Det finns inget direkt svar på detta, de kommer i huvudsak rikta in sig på det som många vill ha.

It's learning konferens Bergen 2010

Ny release på fredag 16/4

Mer än 150 nyheter, förbättringar och buggfixar
• Förbättringar I forumet
• Förbättringar i Testfunktionen
• Arbetsuppgifterna kan visas utanför It´s i tex studentportalen
• Förbättringar i den Individuella Lär planen (ILP)
• Dashboarden fixad….
• Eget bibliotek
• Organisations bibliotek
• Bibliotek för siten
• Community bibliotek med creative commons
• Man kan dela allt man har i en kurs (page, test, assignment) och tredje parts produkter (Quiz maps photo album ebook m.mm)
• Lägga till metadata

Extensions
• Fritt och kommersiellt ”extensions library” denna finns under infoga -> webb2.0 -> extensions. Man kan lägga till egna verktyg i listan över de befintliga verktygen.
• Applikationer – Resurser och aktiviteter
• Editor plugin
• Ett klick bort

Slutförande av kurs
• Kriterier för att kurs ska anses vara slutförd.
• Rapporter???
• Export till MIS workflow???

Avtal om att Live EDU ska implementeras i It’s learning under året, strategiskt partnerskap mellan Microsoft och It’s learning har undertecknats, presskonferens om detta hölls 12/4.
• Outlook – 10 GB lagring
• Office web apps utan reklam för it’s-användare implementeras troligtvis under sommaren. Kan användas på alla plattformar
• Skapa och redigera dokument online.
• Word, excel, ppt, notes även för mobilen
• Samarbetsdokument.
• Sharepoint

Följ It's Learning konferensen via Twitter #itsbk10

Twitter Twub: #itsbk10

Posted using ShareThis

Slutord från Valencia

Som alltid på sådana här konferenser så är det en blandning av nytt och gammalt. En del intressanta och inspirerande föreläsningar har vi fått ta del av, speciellt huvudtalarna har varit intressanta att lyssna på. Vi har som ni förstått gjort ett utval av presentationer som vi valt att skriva om.
Presentationerna har i stora delar varit baserade på empirisk forskning och konkreta exempel har presenterats.

Nu börjar resan hem igen....

A WEB BROWSER-BASED 3D SIMULATION ARCHITECTURE FOR EDUCATION AND TRAINING

Miguel Ángel Gamón, Miguel Ángel Expósito, Ángel Rodríguez-Cerro, Marta Pla-Castells and Rafael J. Martínez-Durá
Instituto de robotica y TIC Unversity of Valencia

Användning av 3D och simulationer förhöjer inlärningen, detta saknas i moderna LMS. Idag används ofta Flash som är bra, men inte tillräckligt för 3D simulationer
Författarna har byggt en arkitektur för ett webbaserad LMS som integrerar 3D simulationer, den inkluderar även multimedia och interaktiva miljöer i 3D. Detta utvecklas med hjälp av OSG4Web som är en plugin som hanterar grafik i webbläsaren.
I prototypen har man skapat inlärningsmaterial för murare. Materialet innehåller förutom beräknigsövningar även konstruktionsövningar och interaktiva tester och utvärderingar.

EMPOWERING BUSINESS STUDENTS

- Using Web 2.0 Tools in the Classroom
Alex Ramirez, Shaobo Ji, Rob Riordan, Frank Ulbrich and Michael J. Hine
Carleton University Canada





Kurs för ekonomistudenter som nyutvecklats för att möta nya krav från nya generationens studenter. Krav på att använda Web 2.0 verktyg. Studenterna skulle lära sig att använda Web 2.0 både i sin kommande yrkesroll, men även i sin utbildning. I lärandemålen ingår det att studenterna ska använda t.ex. portfolio, zoho, delicious, net vibes, rss, globeinvestor (investeringssite)

Universitetet blev tvungna att skapa en organisation som stödde det nya sättet att undervisa, inte bara vad det gällde teknik och infrastruktur utan även kultur, processer, verktyg mm.

Kursen är ett exempel på hur ICT baserat lärande kan användas för att supporta olika komponenter av lärande, individuell, som en del av en fysisk grupp och virtuella grupper.

Leva som vi lär är inte alltid enkelt, lärarna tvingades också använda Web2.0 verktyg

THE IMPACT OF TECHNOLOGY-ENABLED ACTIVE LEARNING ON STUDENT PERFORMANCE, GENDER AND ACHIEVEMENT LEVEL

Ruey Shieh
















TEAL- Technology-Enabled Active Learning är pedagogisk metod som fokuserar på aktvitet och interaktivitet. TEAL bygger på att man har speciella lokaler med teknisk utrustning där studenterna kan få hjälp av varandra och speciella lärarassistenter med studieuppgifter.

Studien på ett Universitet i Taiwan skulle användas för att fastställa om TEAL hade någon påverkan på studenters studieresultat. Man ville också se ifall kvinnliga studenter gjorde bättre resultat.

Resultat visar att TEAL-studenter presterar bättre än vanliga klassrumsstudenter, kvinnliga studenter ökade sina prestationer ännu mer i förhållande till de kvinnliga studenterna i kontrollgruppen. De s.k.svaga studenterna var de som ökade sina prestationer mest. Studien visar att det finns möjlighet att miska skillnaderna mellan olika studentgrupper genom att använda mer teknik och interaktivitet i undervisningen.
Ett problem är dock att lärarana inte är vana vid denna typ av undervisning och behöver därför utbildning. Lärarna på Universitete i Taiwan hade åkt till MIT i USA för att få inspiration och jälp att komma igång med det nya undervisningssättet

THE INTERNET AS A TOOL FOR IMPROVING THE STUDENT EVALUATION OF TEACHING

L. Mediero, F. J. Martín-Carrasco and A. Sánchez
Verktyg utvecklat och implementerat på The School of Engineers of the Technical University of Madrid

Varje utvärdering som de skapar har tre områden
• Ämnet (Frågor rörande det ämne de läser)
• Läraren (Frågor om läraren)
• Övergripande kommentarer (lokaler, ljus, m.m.)

Varje lärare har rätt att se sin egna personliga data.

Förbättring:
Innan: Passiv attityd från studenterna till utvärdering
Nu: Aktiva studenter som känner att de tillför något

Hastighet:
Innan: 8-10 månader innan de fick tillbaka utvärderingen
Nu: Tar det ”bara” 1 månad.

Spridning:
Innan: 1 kopia till varje lärare
Nu: 21 olika kopior till olika personer, sektioner, m.fl (vid behov).
Slutsats:
Enkelt och flexibelt
Anonymitet garanterad
Ökat deltagande
Förbättrad kvalité

Verktyget har använts under fyra år nu och man har nog med underlag för att säga att
Verktyget förbättrar kvalitén på undervisningen

"HOW MUCH TECHNOLOGY?" IS THE QUESTION

Keynote Speaker: Hermann Maurer




En inspirerande och provocerande föreläsning om morgondagens teknik och hur den kan påverka oss och i vis mån om hur den borde påverka oss.
Han tycker att tangentborden och skärmarna är för små på dagens mobila enheter.
Ex. vis så tittar man idag på ”virtual keyboard” alltså att man skriver i luften och får ljudfeedback över vilken tangent man trycker på, olika bokstäver har olika ljud.


Enheten i fickan
Kamera, bildskärm och högtalare inbyggda i glasögonen
Mick runt halsen
m.m.
All den här tekniken finns men ännu inte utvecklad för att användas av gemene man.



Han visade några filmer också, hitade 2 av dem på youtube:
Nokia mixed reality

Nikon s100pj projektorkamera


Vad behöver vi lära oss i framtiden när allt finns tillgängligt ett klick bort?
- Vad behöver vi fortfarande lära oss?

- Behöver vi fortfarande lära oss handskrift?
- Lära oss hur man konstruerar en triangel?
- Lära oss språk?

Vi ska inte lära oss ”just in case” utan bara det som verkligen behövs?
Han tycker att vi kan minska grundskolans utbildningstid, 6-14 år räcker därefter obligatorisk skola 2 veckor varje år tills man fyller 80 år!

Vi kommer alltid att bära med oss elektroniska hjälpmedel men hur mycket kan vi ”lämna över” till externa hjälpmedel, kommer vi att ha en tom hjärna till slut, behöver vi gym till vår hjärna?

Boktips som handlar om framtiden: ”The black swan” (N.N Taleb)

www.iicm.edu
www.know-center.at
www.acadeuro.org
www.jucs.org

TOWARDS A FRAMEWORK FOR DEVELOPING STANDARDIZED E-LEARNING MODULES -

A Report on Methods and Tools in a Distributed Content Production Project Michael Clauß, Sandra Döring and Michael Gerth

www.seco-sachsen.de
9 universitet, 35 månader

Syfte med projektet
Utbilda anställda inom SME:s, (små och medelstora företag).
Utveckla e-learning moduler med innehåll som baseras på de kunskaper som de nio Universiteten har.

Utmaningar
Olika platser på universiteten
Olika kunskaper och förmågor
Medlemmar byts ut under projektets 35 månader
Nyckelordet är standardisering. Samtliga moduler skall se ut som om de vore tillverkade av samma person.


Lösning:
3 Områden
• Innehåll,
• Didaktik
• Teknologi

3 typiska roller
• Author,
• Ttrainer,
• Coordiantor/technology expert

Resultat:
50 kunskapsområden med 2 timmar grundläggande kurs och 4 timmar fortsättningskurs
Sammanlagt utvecklades 114 lärobjekt totalt 400 timmar
Man valde ut 14 kunskapsområden där man utvecklade 7 timmar fördjupande lärobjekt.

Dataljerat modulkoncept & didaktiska mallar
Start Unit – Content Unit 3-10 sidor (sista sidan alltid interkativ/test) – End Unit – Test Unit



Verktyg
• Adobe e-learning suite
• LCMS med SCORM-support
• Enkla PDF konverterare
• Automatisk konvertering av allt material till mobila enheter
• Samarbetsverktyg för kusrsutveckling

”ARIS eEPK” en processmodell i tio steg utvecklas kontinuerligt i syfte att alla i projektet ska ha samma förståelse för vad som sker och nya deltagare lätt ska kunna ta del av det som hänt och hur projektet arbetar.
Denna modell används även i andra projekt

ACCEedu - Accessible Audiovisual Educational Resources

Mª Luz Guenaga, Iker Jamardo, Andoni Eguíluz and Javier Oliver
Gizer.net och ACCEedu

De har producerat en mjukvara som man kan använda sig av för att producera lärobjekt.
De anser att man med hjälp av programmet får mer interaktion med studenterna.

Programmet klarar av att hantera audiovisuella resurser

Expert och lärare skapar innehållet, tankar upp det på sitt LMS, där studenterna kan se, lyssna och svara på ev. frågor.

Med programmet kan du använda dig av dina filmer, bilder och ljudfiler för att skapa en snygg presentation och skapa interaktivitet.
Man kan om man t. ex. har en språkkurs lägga ut en ljudfil som studenterna ska översätta. Studenterna loggar in i sitt LMS där man lagt uppgiften och de får lyssna på filen och i samband med den finns en textruta där de ska skriva vad som sägs i ljudfilen. Läraren kan sedan titta i administrationsgränssnittet och rätta det de skrivit, allt snyggt paketerat och hyfsat enkelt gränssnitt.

De har i huvudsak inriktat sig på att ha en sömlös integration med moodle. Men använder sig av standarder ISO, IMS och SCORM.

Produkten är snart klar men kommer att utvecklas mer.

De är intresserade av ett utökat samarbeta med lärare, så är ni intreserade kontakta dem.

LEARNER SATISFACTION WHEN APPLYING AN INSTRUCTIONAL MODEL IN E-LEARNING

- An Experimental Study Fernando Alonso, Genoveva López, Jose Maria Font and Daniel Manrique

Face-to-face undervisning bra men dyrt för studenterna som måste åka till Universitetet.
Därför lade man ut kurser på nätet när man gjorde detta så blev studenterna missnöjda.

Man utvecklade då en modell ”Instructional model” där man bl. a. definierade vad som skulle läras ut, kursens lärandemål, m.m
En grafisk översikt utvecklades där studenterna tydligt kunde se hur lärandemålen hängde ihop.

Kurserna genomfördes därefter som ”blended learning” med 3 huvudsakliga metoder:
• Självstudier
• E-möten där studenterna kan samarbeta
• Traditionell klassrumsundervisning

Vid utvärderingen av det nya kursupplägget ökade studenternas nöjdhet från 3.28 till 4.62 i en 6 gradig skala där 6 var väldigt nöjd.
Med det nya upplägget var studenterna till och med mer nöjda än med bara traditionell klassrumsundervisning där betyget var 4.4

ACCESSIBILITY AND USABILITY OF A COLLABORATIVE E-LEARNING APPLICATION

Andrea Bozza, Marco Mesiti, Stefano Valtolina, Silvia Dini and Marina Ribaudo
Project för studenter med funktionshinder, blinda, synsvaga och Downs syndrom

Syftet med projektet är att lärarna ska utveckla lärobjekt tillsammans.
De använder sig av en utökad MediaWiki som de kallar VisualPedia
Materialet utvecklas för alla elever inte bara för de funktionshindrade
Man använder sig av text, bild och ljud för att visualisera undervisningsmaterialet.

Visningen av innehållet kan personaliseras tack vare CSS. Tex så kan färger på sidan kan ändras, texter kan blir versaler, inramningar av viktig text görs automatiskt, m.m.
Varje lärobjekt utvecklas i tre olika nivåer, vilket innebär att det blir mycket arbete för lärarna.

• Komplett
• Summering
• Förenklad

Automatisk förenkling av bilder görs direkt på sidan vilket gör det enklare att förstå det komplexa.
VisualPedia har utvärderats av experter och elever. Experterna gjorde en teknisk och en kvalitativ utvärdering. De kom fram till att den tekniska valideringen var ok men den innehållsmässiga tillgängligheten behövde förbättras. Däremot var eleverna entusiastiska över VisualPedia


Slutord
Att övertyga lärare om att använda den typen av verktyg har varit svårare än väntat
Nästa steg är att öppna möjligheten att skapa lärobjekt för eleverna

THE JIGSAW COLLABORATIVE METHOD WITHIN THE ONLINE COMPUTER SCIENCE CLASSROOM

Maria Kordaki and Haris Siempos


LAMS Learning Activity Management System.
“LAMS is a revolutionary new tool for designing, managing and delivering online collaborative learning activities. It provides teachers with a highly intuitive visual authoring environment for creating sequences of learning activities. These activities can include a range of individual tasks, small group work and whole class activities based on both content and collaboration.” (http://www.lamsinternational.com/)

JIGSAW –
“The jigsaw classroom is a cooperative learning technique with a three-decade track record of successfully reducing racial conflict and increasing positive educational outcomes. Just as in a jigsaw puzzle, each piece--each student's part--is essential for the completion and full understanding of the final product. If each student's part is essential, then each student is essential; and that is precisely what makes this strategy so effective.” (http://www.jigsaw.org/)

Studenterna delas in i basgrupper och expertgrupper. Expertgrupperna ansvarar för att inhämta kunskap om specifika områden för att lösa ett definierat problem. Experterna förmedlar sina kunskaper till sina kamrater. Varje basgrupp skriver rapport om sitt område och presenterar sitt arbete muntligt. En avslutande examination genomförs.

Jigsaw används i traditionell klassrumsundervisnig, men i denna presentation hade man börjat testa metoden tillsammans med LAMS med online-studenter. Grupparbetet genomförs med hjälp av de kommunikationsverktyg som finns tillgängliga i LAMS. Förutom de vi är vana vid i It’slearning finns även wikis och mindmaps. Wikis används för till exempel rapportskrivning. Testverktyg och undersökningar används för examinationer.

Communication revolutions change civilization: What to expect from the current one?

Prof. dr. Ziga Turk, University of Ljubljana
www.zTURK.com







Det vi gör med tekniken idag är inte bara en del av teknikutvecklingen utan det påverkar världen som den ser ut idag.







Vi lever under den andra kommunikationsrevolutionen

Första kommunikationsrevolutionen kom under 1500 talet!
Då kom det in billigt papper från Kina, krut m.m. Tack vare pappret så kunde man börja rita tekniska ritningar.

Man kan se att kyrkor efter detta kunde byggas större, renässansens början och det var början på västvärldens "monopol" ¨på teknisk utveckling

Andra kommunikationsrevolutionen kom under 2000 talet!
TV/video kom men gav inte den effekt som Internet har givit eftersom den var begränsad till få som kunde sända, nu är kommunikationen i och med Internet tillgänglig för alla.

Vi kan jämföra vad internet gör för oss idag med vad pappret gjorde för utvecklingen då det kom till Europa.

Elektronisk kommunikation (TV) tillgänglig för vissa gav mer makt till dessa -> alla har tillgång idag -> makt åt alla -> revolution

Han menade att tack vare Internet så jobbar vi mer global och samarbetar mer, till följd av detta så är det numera:
• Färre procent skrivare jobbar på ett bokförlag och tidningar
• Färre procent uppfinnare på företag
• Färre procent ”smarta” på Universitet
• Färre procent som jobbar inom regeringar


Politik inom EU
• Utbyggnad av bredband
• Nödvändighet av e-Kunskap
• Tänka om när det gäller IPR, patenter
• Gemensam digital marknad

De sista två är globala

Mer makt (empowering) är nyckeln
Lärare inom ICT och som använder ICT är de som lär ut/har makten!

SHOULD AUDIO FEEDBACK BE USED BECAUSE IT IS EASILY AVAILABLE OR FOR REASONS OF PEDAGOGY?

Shirley Hunter-Barnett and Sue Murrin-Bailey
The Buisness school, Edge Hill University, Ormksirk, Lancashire, England
Båda har erfarenhet från utbildning och jobbar just nu med
SOLSTICE - Centre for Excellence in Teaching and Learning

Tekniken kan utnyttjas för att stödja studenternas lärande
Används den bara för att den finns eller för att den förbättrar pedagogiken?

Varför audio?
• Alternativ teknik
• Uppmanar till självreflektion
• Mer information tillbaka till studenten, till skillnad från när man skriver
• Tonen i hur man säger det kan motivera studenten, mer socialt än skrift.
• Pedagogisk grund

Hur?
Embedda digital audio feedback ( i worddokument) via handhållna MP3 och WMA inspelare.

Reflektioner
De har tittat på det både ur student- och lärareperspektivet, och om den haft någon pedagogisk effekt.

De flesta av studenterna uppfattade det som positivt att kunna gå tillbaka och lyssna på feedbacken igen.

De allra flesta studenter tyckte att ljudfeedback var bättre än textbaserad feedback och skulle vilja alltid vilja ha det.

En metod som lärare absolut ville använda igen

Studenterna tyckte att eftersom det var embeddat i worddokumentet så kunde man lätt jobba med materialet.

Rekommendationer
• Audio ersätter INTE text utan kompletterar den
• Var klar över att studenterna hittar ljudfilen och kan lyssna på den
• Som lärare måste man bli familjär med mp3 inspelaren
• Se till att ha bra kvalitet på ljudet
• Det ska ha en pedagogisk betydelse annars ska tekniken inte användas

I början tog det lite längre tid att producera filerna istället för att skriva men efterhand så gick det snabbare och eftersom de fick positiv respons av studenterna så tyckte lärarna att det var ett bra komplement till text.

Man behöver ha en större grupp av studenter och längre tid på sig för att se om studenternas utbildningsresultat blev bättre eller inte.
33 studenter deltog i undersökningen.

DESKTOP TO LAPTOP TO CLOUD

Michael Gould ESRI U.S.A.
Challenges for Teaching and for Administration
ESRI = Environmental Systems Research Institute
http://edcommunity.esri.com

Desktop to Laptop to cloud
• Underhåll av programvara, hårdvara och infrastruktur
• hårdvara blir gammal
• olika konfigurationer
• …..

Desktop to Laptop to cloud
• Andra typer av underhåll - man tvättar inte en hyrbil.
• Hur ska man hantera licenser
• Support
• …..

Desktop to Laptop to cloud
1 dator per student gör att man inte behöver ha labsalar för tyngre datorberäkningar inga labsalar betyder mer serverbaserade applikationer.

Mjukvara som service SaaS, exempelvis gmail
Plattform som service - PaaS, exempelvis windows azure plattform
Infrastruktur som service IaaS, exempelvis amazon web service
Virtualisering - skicka upp paket med OS, programvara mm till en server

Cloud computing sparar pengar, man investerar bara när man behöver datorkraft, traditionellt så köper man in för mycket kapacitet eftersom man vet att användandet kommer att öka (detta kostar pengar eftersom man köper på sig överkapacitet) Om man hyr datorkraft så ligger man alltid rätt i tid och kraft. Centraliserat underhåll av mjukvara och hårdvara ger minskad kostnad.

Studenter har access till sina kurser och andra resurser överallt, ger mer tid för problemlösning och kritiskt tänkande.

Fler blir forskare, entreprenörer och går vidare och “räddar världen”

Paneldebatt

De fyra Keynotetalarna började med att ge smakprov på sina kommande föreläsningar.


Michael Gould, ESRI, U.S.A.
Critical thinking and Ubiquity of computation in education

Spatialt tänkande är nödvändigt för kritiskt tänkande.
Använd tekniken för att förstärka inlärningen
Man bör fokusera på pedagogiken istället för tekniken eftersom tekniken finns tillgänglig överallt ( I molnet)

Hermann Maurer, Graz University of Technology, Austria

Forskare koncentrerar sig idag på HUR teknik låter oss lära ut mer effektivt men det viktigaste är VAD vi undervisar.
Kommer PERSONER ATT FÖRRÄNDRAS pga tekniken?
Hur mycket kommer tekniken att utvecklas? Hur mycket kommer livet att förändras?
Refererar till Elza Dunkels som visar hur människor förändras.

Inga av de stora förändringar som skett har man kunnat förespå.


Robert M. Panoff, The Shodor Education Foundation, U.S.A.
“Shodor, a national resource for computational science education”
www.shodor.org

Han började lite skämtsamt att säga…
- Jag ska ge er de nio mest skrämmande orden, I'm from America and i'm here to help you ---

Han pratade om computational thinking, som är ett nytt sätt att lösa problem på, det har fått sitt namn eftersom det använder många av teknikerna som används inom datavetenskap.

Vilken orsak har studenterna att tro på det de läser?
Om man söker i Google på ”Boiling point of radium” så får man många olika svar. Ett annat exempel som han visade var hur google hanterar en matematisk fråga 3+2*6. Google förstår vilka regler som gäller för att lösa problemet. Samma exempel i datorns kalkylator i standard läge ger ett annat resultat, däremot använder man avancerat läge i kalkylatorn så får man samma som i google.

How we model the world - "Rätt svar = fel svar + Ändringar"

Han hade sin presentation på via webben, den finns här:
http://shodor.org/talks/csedu-panel

Professor dr. Ziga Turk University of Ljubljana Slovenia

Mänskliga resurser är de viktigaste, särskilt de här 3:
Mängd, kvalitet och Möjlighet till självbestämmande

Kina är det land som ökar mest när det gäller utbildningar forskning och teknologi medan Europa och USA har en likartad utbildningskurva som tidigare.

Ickerutinarbeten ökar medan rutinarbeten minskar

Learning 2.0
* Ta itu med det som ändras
- Utbilda till jobb som inte finns idag - de 10 mest eftersökta jobben 2010 fanns inte när man utbildade studenter i USA 2004
* Just in time VS Just in case – han menar att man inte ska lära sig saker som man inte behöver.
* Den mesta kunskapen kommer man inte att lära sig i skolan.
- Är det relevant att ha massutbildning när behoven har ändrats.
* Lära sig samarbeta
* Lära sig utvärdera det man lärt sig = kritiskt tänkande

"The essence of technology is not technical" M Heidegger

Om konferensen

Andra året som CSEDU genomförs. Parallellt genomförs WEBIST

Drygt 300 bidrag har lämnats från 60 länder varav 30 fullpaper är accepterade samt ett okänt antal shortpapers. Hög kvalitet på bidragen enligt programkommitténs ordförande.

Under konferensen kommer även posters att presenteras.

Efter en lång och krokig resa är vi framme på konferenshotellet som ligger en bit utanför centrum.
Vi tänkte åka kollektivt från flygplatsen till hotellet och samtidigt se lite av vardagen i Valencia. Tunnelbanan gick bra med byte, men bussen som skulle ta oss den sista biten till hotellet gick inte att hitta, trots beskrivning (spansk beskrivning;)). Lösningen blev att haffa en taxi på gatan. Taxin körde fel men till slut var vi framme på hotellet. Vi tog en promenad längs stranden för att hitta mat men det blev inget resultat så det fick bli en korvtallrik och lokal öl i hotellets bar.

/Christina & Peter

CSEDU 2010

På väg till "CSEDU 2010" (Conference on Computer supported Education) i Valencia som handlar om följande områden:

1. Information Technologies Supporting Learning
2. Learning/Teaching Methodologies and Assessment
3. Social Context and Learning Environments
4. Legal and Cultural Management Issues
5. Domain Applications and Case Studies
6. Quality, Evaluation and Accreditation Policies

Följ oss gärna här.

Peter & Christina